Keren Kajemet Finland

Historiska rötter

Keren Kayemeth LeIsrael grundades i december 1901 vid den femte sionistkongressen i Basel. Finlands Keren Kajemet-kommitté — numera Keren Kajemet Finland ry — inledde sin verksamhet genast efter Finlands självständighet och judarnas erhållande av medborgerliga rättigheter år 1918.

Verksamheten var livlig från första början. Organisationen samlade in donationer, sålde trädplanteringar till Eretz Israel, landet Israel, och lät skriva in förtjänta personers namn i den Gyllene boken.

Verksamheten var omfattande redan på 1920-talet, även om penningtrafiken var utmanande: de insamlade medlen sändes till Jerusalem via en bank i London och kontakten var långsam. Helsingforsavdelningens inkomster år 1926 var 43 789 mark och år 1927 cirka 20 000 mark; Viborgsavdelningens motsvarande siffror var 29 000 och 31 000 mark.

Under senare hälften av 1930-talet inflöt medlen huvudsakligen genom ”pushke-insamlingar” — KKL:s blå sparbössa, som var en välbekant syn i privatpersoners hem och i föreningar. Dessutom såldes telegramblanketter, kalendrar och frimärken. År 1933 samlade Finlands Keren Kajemet med ett tjugotal donatorer in 11 350 mark för de finländska judarnas första skog i Eretz Israel. Fram till år 1938 hade Helsingfors KKL samlat in cirka 120 000 mark, och alldeles före kriget fanns 97 donatorer på insamlingslistan, vilka tillsammans hade donerat nästan 123 000 mark.

Utveckling genom decennierna

Krigsåren — verksamheten fortsätter

KKF var den enda avdelningen inom Keren Kayemeth LeIsrael bland de stater som stred vid Tysklands sida som var verksam under hela andra världskriget. Veteranerna vid Helsingfors KKL, Eva Rubinstein-Fortelius, Louis Levinsky och Boris Rubanovitsch, har erinrat sig att föreningens verksamhet fortsatte utan avbrott under krigsåren 1939–1944.

Återuppbyggnaden efter kriget

Efter krigen byggdes Eretz Israel upp även med finländska donationer på ett mycket konkret sätt. Den första lasten stockar och plywood skeppades från Kotka hösten 1946: de finländska judarna sände med särskilt tillstånd av Finlands regering trävaror som gåva till judar som flytt undan förföljelserna i Europa, för byggandet av hem. I december 1946 sände Johan Parviaisen Tehtaat Oy från Mäntyluoto 49 588 kubikmeter finländsk björkplywood, och under de följande åren sändes flera partier trävaror sjövägen från Finland till Israel.

Efter grundandet av staten Israel år 1948 fanns en pushke i nästan varje judiskt hem i Finland — både som prydnadsföremål och som en påminnelse om judarnas eget land. De två tömningarna av pushke-bössorna i december 1948 gav tillsammans över 173 000 mark.

Finlandsskogar i Israel

Finland var bland de första länderna som erkände grundandet av staten Israel. Finlands judiska organisationer beslöt år 1948 att i Finlands namn plantera en skog i Israel, och den 1 april 1951 (den 24 adar 5711) planterades den länge planerade Finlandsskogen, Ja’ar Finland. År 1958 beslöts att plantera en andra Finlandsskog i området kring Haruvit-skogen. Fram till år 2026 har KKF planterat sammanlagt 15 skogar och talrika lundar i Israel.

I oktober 2010 deltog president Tarja Halonen under sitt statsbesök i Israel i KKL:s trädplanteringsceremoni i Nationernas lund i Jerusalemskogen.

Verksamhetens utvidgning på 2000-talet

KKF inledde sin verksamhet som en judisk sionistisk organisation bland de finländska judarna, men med tiden har även kristna personer och kristna föreningar som förhåller sig välvilligt till Israel kommit med i verksamheten. Samarbetet med bland annat Finlands Karmel-förening inleddes redan år 1961 och har utvecklats kontinuerligt.

Under årens lopp har KKF genomfört många slags projekt i Israel tillsammans med sina nordiska systerorganisationer. Insamlingsmålet för dess 100-årsjubileum 2017–2018 var Yiftahs vandrings- och rekreationsområde. I samarbete med KKL-organisationerna i Norge, Sverige och Danmark har man bland annat genomfört ett brandbevakningstorn nära kibbutzen Be'er (2012), ett forskningsprojekt om skogsvård i Ambassadors-skogen i Negev (2013–2014) samt Casuarina Circle, uppkallad till minne av Dan Uzan (2016). Dan Uzan, medlem av den danska judiska gemenskapen, mördades år 2015 då han var vakt vid synagogan i Köpenhamn.

Andra projekt har varit lekplatsen i Tushia i samarbete med Danmark (2019), den finländska klassen i Spetskompetensens hus i Nof Hagalil i Galileen (2020–2021) samt Taivas TV7:s fem lundar i området kring Nasaret och berget Tabor (2014–2023). År 2023 genomfördes rekreationsområdet Ein Goz, och 2024–2025 har KKF deltagit i reparationen av säkerhets- och brandbevakningstornet i kibbutzen Be'er tillsammans med Norge och Sverige.

Nutid

KKF har i april 2026 sammanlagt 160 medlemmar. Föreningens styrelse består av ordföranden och skattmästaren Ethel Salutskij, viceordföranden Iakov Dondych, sekreteraren Anne Willner samt medlemmarna Yosef Muksin och Jan Cibulka.

Understödjare och donatorer har varit församlingens medlemmar, kristna föreningar och andra vänner av Israel. Föreningen verkar fortfarande helt med frivilliga krafter. Det mest centrala av de pågående projekten är återplanteringsprojektet i Amnun-skogen i Övre Galileen.

Amnun-skogen ligger i Övre Galileen, norr om sjön Kinneret. Skogen ligger nära Saligprisningarnas kyrka, Domus Galilaeae samt de arkeologiska platserna i Kapernaum och Betsaida. Detta är en ung skog, i vilken man först nyligen hade planterat inhemska israeliska arter. Plantorna planterades glest, såsom är typiskt för randskogar i Medelhavsområdet, vilket skapade ett öppet och naturskönt landskap.

Under det senaste kriget led skogen omfattande skador, och dessutom hindrade raketer avfyrade från Libanon installationen av bevattningssystemet, vilket ledde till att plantorna dog innan de hann rota sig ordentligt. Amnun-skogen är en del av naturskyddsområdet Västra Korazim, som omfattar 442,5 hektar.

I skogen finns gräsvegetation och spridda inhemska träd, såsom jujuba, vilket gör den till en naturligt lämplig parkskog. Detta har ett högt ekologiskt värde. Kriget orsakade stor ekologisk och social skada i norra Israel. På Galileens och Golans kullar brann tusentals hektar skog, inklusive över 190 hektar ung Amnun-skog. Denna förödelse påverkar mycket mer än enbart träden. Den stör vilda djurs livsmiljö och skadar markens hållbarhet.

Förödelsen begränsar invånarnas, vandrarnas och pilgrimernas möjlighet att tryggt besöka rekreationsområdet. Att återställa skogarna är nödvändigt både för att skydda marken och för att stödja de gemenskaper som är beroende av den.