Åbo judiska församling

Historiska rötter

Den judiska bosättningen etablerade sig i Åbo i mitten av 1800-talet. Liksom på andra håll i Finland var de första judarna soldater som frigjorts från den ryska armén och som fick stanna kvar på sina tjänstgöringsorter. Den judiska bosättningen koncentrerades först till det lokala garnisonsområdet i närheten av Åbo slott och Kakolabacken. Det första judiska bönehuset låg i Åbo slott på 1860-talet, och det delades med de tatariska muslimska soldaterna.

Så småningom växte den judiska befolkningen, och på 1880-talet etablerades stadens västra del som judarnas bostadsområde. Den judiska befolkningen uppgick då till omkring 200 personer. I Åbo gällde för judarnas näringar och boende samma begränsningar som på andra håll i landet före självständigheten. Judarnas försäljningsstånd — det lokala Narinkka-torget, där de fick idka småhandel främst med begagnade kläder — låg i området kring nuvarande Trätorget.

Största delen av stadens judar talade jiddisch som modersmål, ett språk som hölls levande bland Åbojudarna långt in på 1900-talets första decennier. Senare etablerades i första hand svenskan och sedermera även finskan som huvudspråk.

Utveckling under årtiondenas gång

Församlingens organisering

Gemenskapen var tätt sammanhållen och familjerna höll fast vid de religiösa traditionerna. De första bönehusen och skollokalerna var inrymda i hyreslägenheter vid Västra Långgatan. Judarna fick en egen begravningsplats efter mitten av 1800-talet och begravningsföreningen Chevra Kadisha grundades i Åbo år 1878.

Byggandet av synagogan

När gemenskapen växte i början av 1900-talet visade sig de hyrda lokalerna otillräckliga och en dröm om en egen synagoga byggnad väcktes. Åbos judar ansökte hos staden om en tomt för en synagoga. Marken erhölls som en donation, men medlen till byggnaden måste samlas in på egen hand. Många tog personliga lån och medel samlades aktivt in även utanför gemenskapen. Byggnadsarbetet inleddes år 1910 och synagogan invigdes den 5 maj 1912.

Föreningsliv och medborgerliga rättigheter

Före beviljandet av de medborgerliga rättigheterna — och även därefter — sörjde församlingen för sina medlemmars religiösa och sociala behov. När judarna år 1918 fick medborgerliga rättigheter stabiliserades tillvaron och gav fler möjligheter att utveckla den gemensamma verksamheten. Ungdomarnas möjligheter till fritidsintressen och studier förbättrades: den judiska idrottsföreningen Makkabé grundades år 1920 och ungdomsföreningen Kadimah år 1931. Välgörenhet, som utgör en väsentlig del av det judiska levnadssättet, var flera föreningars uppgift. Särskilt aktiva var kvinnoorganisationen Fruntimmersföreningen, grundad år 1922, och vid dess sida den lokala Wizo-föreningen, grundad år 1933.

Även om judarna inför lagen stod på samma linje som övriga finländare, riktades det mot dem fördomar och antisemitiska attityder som påverkade mångas liv och möjligheter att avancera i arbetslivet. Också i Åbo arbetade många judar i företag som de själva grundat, eller fick anställning i företag som ägdes av andra judar, helt enkelt för att de inte anställdes någon annanstans.

Krigsåren

På tröskeln till andra världskriget bidrog även Åbo judiska församling till omsorgen om flyktingar som kommit från Europa. I Finlands krig 1939–1944 tjänstgjorde femtio soldater från Åbo församling vid fronten. Kvinnorna verkade inom organisationen Lotta Svärd, och Fruntimmersföreningen skickade hjälppaket till frontsoldaterna. Många av soldaterna skildes för första gången från sin nära hemgemenskap och sin kära hemstad. Under fortsättningskrigets svåra år utkom fronttidningen Front Karolina (1942–1944), som var en viktig kanal för kontakt och en uppmuntran mellan frontsoldaterna och de hemmavarande.

Blomstringens årtionden och byggandet av församlingshuset

Efter krigen var Åbo judiska församlings verksamhet livlig, särskilt under 1950–1970-talen. Som mest hade församlingen 350 medlemmar och inom den verkade flera föreningar som upprätthöll judisk kultur och religion. År 1956 uppfördes ett församlingshus på tomten intill synagogan med lokaler för daghem, undervisning, idrottsförening och föreningar.

Befolkningens minskning

Församlingens medlemsantal sjönk från och med 1970-talet då många yngre medlemmar flyttade till Israel, Sverige eller Helsingfors. Församlingshuset revs år 2017, varefter den religiösa och kulturella verksamheten på nytt har koncentrerats till synagogabyggnaden.

Nutid

I dag har Åbo judiska församling 100 medlemmar. Församlingslivet har fått nytt liv och församlingen tar fortfarande hand om sina medlemmar i allt som rör den judiska livscykeln. Chevra Kadisha och kvinnoföreningen Wizo utgör alltjämt en fast del av församlingens verksamhet. Det religiösa och kulturella livet är livaktigt. Vid gudstjänsterna följs den ortodoxa judiska litauiska modellen och under de stora högtiderna kan man alltjämt höra församlingens egna, över hundra år gamla etablerade bönemelodier. De glada chanuka- och purimfesterna för samman olika generationer och stärker kontinuiteten i det judiska livet.