WIZO Finland

Historiska rötter

WIZO grundades i London år 1920, nästan tre årtionden före den israeliska statens tillkomst. Organisationens ursprungliga uppgift var att stödja judiska invandrare — särskilt dem som flytt förföljelser och pogromer i Östeuropa — som byggde upp ett nytt liv i det brittiskt styrda Palestina. Verksamheten inriktades på kvinnors, barns och familjers välfärd samt på utbildning, sociala tjänster och utvecklandet av gemenskap. Under årtiondenas lopp växte WIZO till en av världens största judiska humanitära organisationer, med verksamhet i tiotals länder.

WIZO:s historia i Finland började bara några år senare. År 1924 grundade en grupp aktiva judiska kvinnor den första finländska WIZO-avdelningen i Viborg. Till grundarna hörde bland andra Gulle Steinbock, Mina Bortnovsky och Helmi Jakobson. Även om dessa kvinnor aldrig själva hade besökt Palestina, kände de ett starkt ansvar för det judiska hemlandets framtid och ville för egen del delta i uppbyggnaden av det.

Två år senare, år 1926, grundades WIZO i Helsingfors. Till dess första ordförande valdes Anna Pergament. Senare utvidgades verksamheten även till Åbo och Tammerfors.

Utvecklingen genom årtiondena

En flerspråkig gemenskap

Under WIZO:s första år var verksamheten starkt internationell och flerspråkig. Vid mötena användes jiddisch, tyska och svenska, och många protokoll skrevs till en början på jiddisch. Organisationen var inte enbart en välgörenhetsorganisation utan också en viktig gemenskap där judiska kvinnor fann samhörighet, utbildade sig, utvecklade sina organisatoriska färdigheter och byggde en gemensam identitet. I den lilla finländska judiska gemenskapen erbjöd WIZO kvinnorna en möjlighet att aktivt delta i såväl lokal som internationell judisk verksamhet.

Krigstiden och hjälpen till flyktingar

I slutet av 1930-talet och under andra världskriget växte WIZO:s betydelse ytterligare. Tillsammans med Helsingfors judiska församling hjälpte WIZO judiska flyktingar som anlänt till Finland. Under efterkrigsåren gav det internationella samarbetet och kontakten med andra WIZO-organisationer runt om i världen den lilla finländska judiska gemenskapen hopp och en känsla av samhörighet under svåra tider.

Grundandet av staten Israel — en förändrad uppgift

En betydande vändpunkt inträffade år 1948 i och med grundandet av staten Israel. WIZO:s uppgift förändrades från att stödja en dröm till att bygga upp ett konkret samhälle. Organisationen började särskilt inrikta sig på barnomsorg, utbildning, stöd till invandrarfamiljer och social välfärd.

År 1951 fick WIZO i Finland sitt första egna projekt i Israel: ett daghem i Galileen som betjänade barn som levde under svåra förhållanden. År 1960 blev daghemmet Shaviv i Herzliya det finländska WIZO:s huvudprojekt, och det har i årtionden varit en symbol för organisationens arbete i Israel. Stödet till Shaviv fortsätter än i dag.

Pnina Jakobson — en av de centrala gestalterna i det finländska WIZO

En av de mest betydelsefulla personerna i det finländska WIZO var Helmi Jakobson, senare kallad Pnina Jakobson. Hon intresserade sig för judendomen, konverterade till judendomen och omfattade starkt den sionistiska idén. År 1952 blev hon ordförande för WIZO i Helsingfors. Pnina Jakobson var känd för sina språkkunskaper, sin aktivitet och sitt starka engagemang för den judiska gemenskapen och för stödet till Israel.

Synlighet i det finländska samhället

Från och med 1950-talet syntes WIZO Finland allt mer även i det finländska samhället. Organisationen ordnade välgörenhetsevenemang, kulturkvällar, kurser i hebreiska, konstutställningar och insamlingskampanjer. År 1956 ordnades de första berömda WIZO-basarerna, som under årtionden blev en synlig del av organisationens verksamhet. I verksamheten deltog även finländska påverkare och politiker, såsom Alli Paasikivi och Sylvi Kekkonen. Efter Sovjetunionens upplösning hjälpte WIZO Finland judar som flyttat från det forna Sovjetunionen till Israel, och samtidigt blev de finländska stödpersonerna — de så kallade faddrarna — en viktig del av organisationens verksamhet.

Nutid

WIZO Finland är fortfarande aktiv tillsammans med WIZO Åbo. Tyngdpunkten ligger på arbetet till förmån för israeliska barn och familjer genom daghemmet Shaviv i Herzliya. Samtidigt är det ett viktigt mål för organisationen att stärka den judiska gemenskapen och identiteten i Finland.

WIZO Finland ordnar årligen två fadderevenemang samt flera gemenskaps- och kulturtillställningar. Långvariga traditioner upprätthålls bland annat i form av WIZO Food Market, som fungerar som en pop up-restaurang och erbjuder israeliska och judiska läckerheter samt en plats för samvaro. Dessutom ordnas en årlig kvinnokväll samt evenemanget Aviv, som riktar sig till unga judiska kvinnor och vars teman ofta anknyter till välbefinnande, identitet och gemenskap.

Ordförande för den nuvarande styrelsen är Dana Pikkarainen. Fadderansvariga är Silvia Alegre och Neshama Shemtov, medlemsansvariga Rona Pomoell och Sara Pinomaa, kassör Natali Ref och evenemangsvärdinna Tal Siren.

I framtiden vill WIZO Finland utveckla sin verksamhet allt mer i riktning mot att bygga gemenskap. Målet är att skapa nya evenemang och sätt att föra människor samman samt att stärka den judiska identiteten i Finland även bland yngre generationer.

Ett hundraårigt värv

År 2024 firade WIZO Finland sitt hundraåriga värv. Organisationen, som byggts upp av den lilla finländska judiska gemenskapen, har under hundra års tid hjälpt barn, stött Israel, stärkt den judiska identiteten och byggt förbindelser mellan människor över gränserna. Berättelsen om WIZO Finland visar hur även en liten gemenskap kan ha en betydande inverkan på världen.