Språk

VModersmålet för merparten av soldater som kom till Finland samt deras makar var jiddisch. Några använde ryska och tyska som huvudspråk. I århundrade har tvåspråkigheten rått över de judiska trossamfunden, dvs. förutom modersmålet jiddisch användes i religiösa sammanhang även "det heliga språket" hebreiska vilket var ett inlärt språk.

De judar som bosatte sig i Finland lärde sig snabbt de lokala språken, finska och svenska. T.ex. i Helsingfors upptog judarna först det svenska språket som under 1800-talet var majoritetens språk i stadens. I Viborg använde judarna mera det finska språket. Omändringen inom samfundet i Helsingfors till finskan som majoritetsspråk accelererade år 1933 då Judiska samskolans undervisningsspråk ändrades gradvis från svenska till finska. Ändringen skedde för att man ville försäkra sig om att erhålla statens stöd.

Oavsett den språkliga integrationen användes jiddisch relativt länge inom trossamfundet vid sidan om svenskan och finska. T.ex. fördes protokollen vid Judiska församlingen i Viborg på jiddisch under 1920-1930 talet, och under samma tidsperiod visades skådespel på jiddisch i Helsingfors. I Åbo fungerade en elementärskola på jiddisch ännu efter kriget.

Intresset för den moderna hebreiskan ökade mellan världskrigen och många studerade språket med syfte att flytta till Palestina.