Synagogorna

De första judiska synagogorna var små bönerum i samband med de ryska garnisonerna. När judiska trossamfund bildades vid sidan om garnisonerna, grundades egna bönehus och synagogor för dem. Till en början användes sådana utrymmen som bönehus/synagogor vilka var avsedda för annat bruk. De dagliga bönestunderna hölls i små bönerum, shtibelen, nära de judiska torghandlarna och affärerna. Trossamfunden var fattiga och inredningen i bönehusen samt synagogorna mycket anspråkslösa.

Byggnader från början avsedda för synagogabruk byggdes så sent som i början på 1900-talet. Först blev synagoga- och skolbyggnaden på Malmgatan i Helsingfors färdig år 1906, sedan synagogan på Kalevagatan i Viborg år 1910 och efter det synagogan på Brahegatan i Åbo år 1912. Synagogorna i Helsingfors och Åbo fungerar fortfarande men synagogan i Viborg förstördes totalt i bombningarna under vinterkriget.