Skolorna

Grundstenen av den traditionella judiska uppfostran var den jiddischspråkiga religiösa elementärskolan heder, där pojkarna undervisades i bl. a. att läsa hebreiska och de fem Moseböckerna. I Helsingfors verkade flera heders varav en del var avsedda för flickor. Efter heder fortsatte barnen i stadens skolor. Inga jeshiva skolor fanns i Helsingfors. Några barn skickades dock på yeshiva i Litauen.

I slutet på 1800-talet och i början på 1900-talet försökte man i Helsingfors flera gånger grunda en judisk skola som skulle motsvara moderna krav. Dessa skolor måste delvis pga ekonomiska skäl läggas ned efter några verksamhetsår. Judiska Samskolan som grundades i Helsingfors år 1918 var den enda som kunde fortsätta tack vare statsunderstödet. I början var skolan alltså officiellt svenskspråkig. De mindre judiska samfunden hade inga judiska mellanskolor, utan barnen gick heder vid sidan av sin normala skolgång.

Det var inte alltid lätt för judarna under tiden för autonomin i Finland att avancera till högre läroanstalt och då förblev flera elevers skolkarriär kort. Möjligheterna för skolning förbättrades i och med de medborgerliga rättigheterna och flera judiska ungdomar fortsatte studera i gymnasier och därefter på universitet samt högskolor.